Kortedalatunneln

Kortedalatunneln

Detta förslag presenterades första gången av sammankallande i spårvägsutvecklingsgruppen Gunnar Persson i en debattartikel i Göteborgs-Posten 2015 och sändes sedan in till staden och regionen. Förslaget vidareutvecklades och infogades i Spårvägsutvecklings-gruppens utredning 2016 (s. 35, 37-38). Kommunen och regionen blev intresserade av förslaget och infogade det i målprogrammet Koll2035 där det föreslås genomföras 2028-2035. 


Trafiknämnden har sedan låtit utreda förslaget och utredningen är positiv: Tunneln är möjlig att bygga, kapaciteten kan ökas och restiden kan reduceras med 2-3 minuter. Kostnad 1,3-1,7 miljarder. (Finns på Trafiknämnden, sammanträde 2020-02-06, ärende 23.)


Vi hoppas givetvis att fler av våra förslag skall vinna tjänstemäns och politikers öra!


Bergsjön och Kortedala är stora befolkningscentra med relativt lång restid mot centrum. Genom en snabbspårstunnel från Kortedala till Nylöse kyrka kan restiden pressas, genom att vagnarna slipper gå via hållplatserna i Gamlestaden.


Huvudalternativ

Hållplatsen Runstavsgatan är nedsänkt under marknivå. Det är därför relativt lätt att bygga en anslutande tunnel in under Runstavsgatan, vidare in under Gregorianska Gatans berg, i backe ner under Kvibergs kyrkogård, för att sedan mynna i berget norr om Nylöse kyrka och där ansluta till Angeredsbanan söderut. Om det anses olämpligt att dra tunneln under kyrkogården, kan den istället rundas på norrsidan.


Alternativa lösningar

Vill man bygga en kortare tunnel, kan man istället låta den mynna i berget mellan Alekärrsgatan och Alelyckegatan. Kostnaden blir då lägre, men restiden längre.


Man kan också överväga att istället ansluta tunneln till Kortedalabanan söder om Allhelgonakyrkan i höjd med kraftledningen. Det blir då en mindre befolkning som får glädje av snabbspåret, i gengäld blir resan snabbare för dem som bor längst bort.


Läs mer

Vill Du läsa mer så finns en äldre och mer utförlig version under fliken Utredning 2016 (PDF) (s. 35, 37-38).